Mamma Aggie
Otroligt snäll utan att vara det minsta mesig. En jättebra mamma. Lekfull och busig allt som oftast.

Pappa Enzo
Kastrerad idag. Alldeles underbar, mycket kelig och påhittig.

Ylva Stockelberg med en liten S*Amrafel Vineta


Moa som nykomling i vårt hushåll.

Moa är lugn och stabil. Då Mia kom in i hushållet tre månader senare blev hon ansvarsfull storasyster på direkten. Hon blir säkert en bra mamma.

Hon gillar fortfarande att leka kurragömma åka rutschkana i byxben, hoppa efter band, busa bland sängkläderna eller med bollar i badkaret.


Som alla Burmor gillar Moa att gosa, men verkar lite generad numera då hon vill krypa in och ligga under Lenas sjal. I tält under täcke och knäveck i sängen är en bra plats.

Moa brukar veta vad hon vill och talar om det för oss också, t.ex. att hon vill ned källaren eller gå ut. Stängda dörrar gillas inte, nyfiken som hon är.

Hon vill bestämma själv när det är dags att gosa. Det blir naturligtvis ofta i fåtölj eller säng, men även på de mest oväntade ställen.

Hon är, också på Burmors vis, intresserad av allt vi gör och då det sker något nytt. Följer med överallt.


Moa har små tofsar på öronen liksom Ylvas superburma Perle (2001). Mary, som driver Lovestory’s Burmese, säger att en av hennes första katter, S*Zäta’s Elessar. hade små hår på örtoppen, men att hans far Scaramuch inte hade det. Sen har det dykt upp ibland, men inte så ofta. Det är oklart var det kommer ifrån från början. Hur som helst, vi tycker det är riktigt fint och pryder henne. Lite av lodjur. Det blir spännande att se hur detta fina anlag går i arv framöver.


Gillar att ta sig så högt upp som möjligt, köksskåpen, duschkabin och naturligtvis den höga klätterställningen vid hibiskusen i ateljén.

Ofta i iakttagande vad som sker, men även medverkande.

Burmamaskad och burmalook.


Lite försiktig då det gäller att klättra i träd, men spaljén, som håller rådjuren ute från trädgården, är en bra plats för att få utblick och koll på läget.


Lite försiktig ute i trädgården. Kan ibland ges förtroendet att röra sig fritt utan koppel, men en av de första nyfikna turerna på egen hand slutade ändå med att hon fick hämtas i grannarnas källare.

Att gå i sele är inte lika roligt, men ok ändå vid de längre rundorna i skogen ner mot Mälaren.

Det gäller att hålla reda på vad Mia har för sig så att hon inte råkar ut för något.


Jägare, javisst. Kan ligga blickstilla lääänge.